Vårpicknick med Puzzel idag…

Idag är en sådan dag som man verkligen fick mycket gjort. Jag har bakat bröd, tvättat sängkläder, tagit tag i viktiga ärenden och postat ett brev som skulle iväg nu i mars. Det är verkligen skönt när man får sådant gjort för hursomhelst är det ganska tungt att ta tag i ibland, även om det känns skönt efteråt.

Idag sken solen så fint här i Mariestad så jag tog en liten picknick med Puzzel, vi satt ute i solen i en timme och hade med oss mackor (köttbulle till Puzzel) och kaffe. Det slog mig så fridfullt det var och vad varmt det var i solen, nästan så vinterjackan blev för varm idag. Men man märker vilken skillnad det är i skuggan och i solen. Men på något sätt kändes det som att våren har kommit och jag hoppas den har kommit för att stanna. Har du fått vårkänslor än?

Och så blev det vinter igen…

Igår kväll kom snön återigen till Mariestad och jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta, då jag kanske inte älskar snö. Visst kan det vara mysigt men nu kommer den och sedan smälter allt nästan direkt, samt sedan blir det halt. Känner mig mindre optimistiskt men fick samtidigt en del fina bilder i snön idag så alltid är det något.

Att titta in i kameran var inte direkt populärt idag.

Igår var jag och min mamma på hem och hobby i Hjo, det var en trevlig utflykt men ganska dyr för min del men det brukar bli så. Köpte nya matskålar (till havregrynsgröt, soppa, yoghurt osv), har spanat in dem ett tag så det var välkommet. Köpte mest nödvändiga grejer som dukar, lampskärm och någon prydnadsblomma. Så på det hela är jag faktiskt nöjd och det är det viktigaste. Bjuder på några härliga vinterbilder nedanför. Har ni fått någon snö nu?

Denna är nog en av mina favoriter då jag fascineras av detaljer i bilderna

Tankar en onsdagskväll…

Har ni tänkt på hur djur kan vara läkande? Nästan varje kväll får jag somna till denna bedårandes katt spinnande när hon ligger bredvid huvudkudden. Det är så otroligt mysig samt hunden som gärna ligger bredvid mig på andra sidan.

Jag har väldigt tur att de går så fint ihop, visst kan Molly (som dessutom är äldst) vara lite kaxig och bestämma. Det gjorde att jag kom och tänka på att ibland vågar Puzzel inte gå förbi henne och då ligger hon bara på mattan i hallen samtidigt som hon stirrar på honom. Min spontana tanke blir ”vilken makt hon har ibland”. Men oftast går de hur fint ihop som helst och det är aldrig något bråk dem emellan, utan mest lek i så fall.

Molly blir åtta år nu till våren och Puzzel blir sju år, vart tog de åren vägen? Det är skrämmande vad tiden går men samtidigt så är jag så glad att jag har dem. De hjälper mig så otroligt mycket i min vardag, de ger mitt liv mer livsglädje och ork. För när livet är svårt är det ibland bättre att inte vara själv, även om jag har en tendens att dra mig undan och då syftar jag från människor.

Vad är det som ger dig livsglädje? Dela gärna dina tankar bland kommentarerna!

Isar och mögliga clementiner

Idag var jag ute på en långpromenad med Puzzel, visst är han så fin? Och idag sken solen så härligt här, det var verkligen längesedan den tittade fram.

Isen låg kvar lite men långt ute på Vänern var den borta. Jag har väldigt respekt för is och skulle aldrig gå ut ensam, och i ärlighetens namn skulle jag kanske inte ens gå ut med någon. Kanske om det var femton minusgrader i två månader, kanske är det åldern som gör att respekten eller rädslan för att gå ut på isen kryper i mig. En av mina största fasor är att hamna under isen, att kunna se himlen men att inte kunna komma upp. Usch! Brukar du vara på isen?

Jag åkte i och för sig mycket skridskor som liten och var timmar då på isen med en vän. Det var riktigt kul men mindre roligt när jag blev elva år och ramlade och fick en spricka i handleden. Nåväl nog om isar och elände.

Till något annat som stört mig mycket på sista tiden, eller snarare senaste dagarna är att frukten (clementinerna) i både Coop och Ica varit mögliga i affären. På bilden nedanför ser ni en bild från Ica, och då var Coop ännu värre. Jag tycker det är så synd då jag verkligen älskar clementiner men för möglig frukt köper jag inte (vem gör det?) Det är synd men tyvärr så verkar den ena Coop i min stad vara generellt dåliga på att sköta frukter så jag brukar inte handla där när det kommer till frukt. Upplever ni mycket besvär när ni handlar frukt eller övriga matvaror?

När magkänslan talar

Bloggen har verkligen ekat tomt här i år men mitt liv har däremot inte varit händelselös, tvärtom har det varit otroligt mycket som hänt. Jag återkommer ofta till frågan hur mycket ska man berätta om eller är det någon som bryr sig? Att någon bryr sig vet jag att det finns så svaret blir ganska självklar där, men till frågan där hur mycket man ska berätta är betydlig svårare. Kanske är det ens magkänsla som får avgöra saker och ting ibland?

Ja, min magkänsla får avgöra mycket och det är sällan magkänslan har fel. Men just nu är jag iallafall kluven eftersom jag vet att en del personer kanske läser det här och får en mindre chock, så i nuläget håller jag det för mig själv tills jag har haft åtminstone ett av de planerade möte som ska bokas in. Där håller magkänslan med så då får det bli så. Litar du på magkänslan?

Nedanför bjuder jag lite på bilder från våren som passerat hittills. (Januari till maj)

Min första egna permission med Puzzel

Godmorgon! 
Vet ni att jag har sovit själv inatt med min älskade hund? Det har inte skett sen den 21 september 2017. Det har inte varit lätt med all paranoia och all ångest som så gärna följer mina steg vart jag än går men utan självdestruktivitet hemma, jag har hanterat ångesten, gått ut i mörkret, grejat i lägenheten, kelat med Puzzel och bara varit med min hund. Permissionen är helt klart godkänd! 

Trött kille

Min psykolog sade till mig sist när jag var hos honom i torsdags att det är jättebra att jag gör bra framsteg men att jag inte ska springa. Han poängterade att det är viktigt att jag fortfarande känner att personalen bryr sig. Att jag inte blir bortglömd. Jag svarade då att jag bara vill hem men fick en tankeställare igår kväll.

Jag vet hur lätt jag känner mig utanför, bortglömd eller ignorerad. Hur fort jag målar fan på väggen och bygger upp en hel katastrofsvärld inom mig på mindre än tre minuter. Men att det inte egentligen inte alls är så… tankeställningen blev kanske att jag motar bort personalen för fort. För jag gör det ibland och i liknande sammanhang så har jag alltid fått ångra mig.

Jag menar såklart inte att jag inte ska bli mer självständig men jag har gått från två kvarts utevistelse till en nattpermission. När personalen kom och informerade mig att jag hade en kvarts tillsyn så stirrade jag på henne. Har ni inte längre redan? Jag antar att de beror på vem som jobbar men min dörr kan vara stängd i ungefär en halvtimme ibland.. så ingen direkt skillnad. 

Även om det är så otroligt skönt att vara så mycket själv på avdelningen så tror jag att extra tillsyn är nödvändig för mig. Delvis för att jag att inte ska känna mig bortglömd och kasta ut mig själv för fort men sen till det jag anser är viktigaste med det är att om jag börjar må dåligt så kan vi tillsammans försöka rida ut det jobbigaste. Kanske inte en kvarts tillsyn hela tiden, men 30? Suck, det här ska jag ju egentligen prata med personalen om men min blogg är mina tankar, lite som en dagbok så…

Detta hände förra lördagen (:

Det har nästan gått en vecka sedan min mamma och min bror hjälpte mig upp med min nya soffa upp på tredje våningen. Och det  är jag otroligt tacksam för, jag hade aldrig klarat det med tanke på min fibromyalgi och de slet verkligen, så tack! Bäddade in min bror och han låg där ett tag så helt obekväm kan den inte ha varit för honom.


Anledningen till att jag köpte en bollfåtölj, en så kallad ångestlindrig fåtölj. Den funkar att med tyngd med bollar som sluter om en och lugnar en. Det funkar för mig och här på avdelningen så har det en sådan, trots att den kostade runt 15.000 kronor så var det en väl investering för mig. Jag har faktiskt ett kedjetäcke (det låter ju hemskt men det är såklart inte det) Den är som ett täcke fast med tyngd av kedjor i själv täcket. Den sluter om en väl och min är på tio kilo. Lägger en länk här till det då det kan vara bra att veta, tanke på att det är ångestlindrande, ger trygghet och personer med autism/adhd brukar det vara bra men det finns olika tyngder samt att du kan låna kedjetäcket från arbetsterapeuten inom psykiatrin. Dock kan väntetiden variera och har man otur så kan den bli lång men det är värt det enligt mig. Länken till hjälpmedel (obs inget samarbete).


Jag avslutade permissionen genom att äta sushi hemma hos min bror och fru, samt mamma var där också. Emiko var väldigt snäll och gav mig en kräm som funkar bra min hud. Tusen tack!

Och självklart blev det selfies med hunden. Vad händer för dig i helgen?
20181103_095536

 

Puzzel liten tills nu <3

Tänkte göra ett inlägg om Puzzels utveckling. Utseende och aktiviteter vi gjort och så vidare. De flesta bilderna är inte redigerade och av sämre kvalité men jag bryr mig inte, varför ska allt jämnt vara så perfekt? Okej vi börjar från början.

2015:
30 juni – Du rymdes i båda mina händer, så söt och kärleksfull blick och idag är du verkligen mitt allt.

4 juni – Bollen var större än ditt huvud och det är fortfarande än av dina favoritleksaker.

11800094_1137621976266416_5289653700517992577_n

Blandade bilder utan datum – På valpkursen vi gick blev du kallad ”parabolen” på grund av dina stora öron till din kropp. Och jag kommer ihåg att det var så svårt att hitta en sele till dig på grund av din lilla kropp men stora öron men jag gav mig inte och fann en. Du har även en chihuahua-kompis som är två månader äldre än dig, Ella såg verkligen ut som en rävunge och ni lekte hejvilt tillsammans. På bilderna ser jag verkligen hur liten du varit. Det är skrämmande vad tiden går!

2016:
14
juli – Var kaninvakt åt en granne, du var rejält underhållen men kaninerna gillade inte dig alls.

13418911_1344284465600165_2741300345451796311_n

8 juli – Mysig kantarellplockningar blev det allt denna sommar. Lite blåbär med, det charmiga med dig är att om jag börjar plocka blåbär så äter du. Men går jag bara så äter du inte dem. Försöker du hjälpa mig eller vad? 😉

8juli20165aug2016

16 juli – Full fart!

12901318_1291251737570105_7006557178444644655_o16juli2016

Blandade bilder utan datum – Har inte riktigt koll på när snön föll men det var din första vinter och du gillade det inte alls först. Men idag tycker du det är kul speciellt när matte får pulsa och du springer på skaren. Du är en äkta livsnjutare i livet och nyfiken.

2017 :
1 maj –
Din födelsedag, 2017 blev du 2 hela år!

1maj2017

18199401_1689170507778224_7536686847273684387_n

Sommarminnen – Bad, utomhus, lek och mycket extra gott samt att leka med dina fyrbenta kattvänner stod på schemat denna sommar. Fina upptäcktsfärder 😀

Höstminnen – Med dig är alla väderlekar roliga eller iallafall mindre tråkiga. Visst ingen av oss älskar direkt regn så vi passar ju bra ihop. Men vädret har inte låtit oss stoppas!

2018:
Speciella minnen från detta år som har gjort mitt mörker ljusare.

DSC_230120180612_12000320180527_085534DSC_2331 (2)

 

 

Lyckad Permission

Vad överraskad jag blev när jag såg hur mycket ni uppskattade klädtipsen. Kul att det uppskattas, kommer göra fler sådana inlägg då det verkligen var uppskattat. Vill du ha tips om något annat? Skriv gärna så kanske jag kan hjälpa dig men frågor om smink och håruppsättningar får jag låta någon annan hjälpa er med.

Idag var jag på permission med personal M. Vi åkte till Jysk och vad jag fyndade! Den lilla byrån (påminner om nattduksbord) kostade 200 då det var ett skyltexemplar och ifrån början kostade den 649 kronor. Så fem hundra spänn för två förvarings byrå var som hittat. Plus att skyltexemplaret var redan ihop skruvat.


Puzzel fick vara i skuggan men idag var det ”bara” 22 grader vid tio-tiden, men det var skönt. Och det finaste man har sätter man på bordet. Trött men glad kille.


Sammanfattningsvis har dagen varit bra och jag har fått mycket gjort hemma samt mycket tid till hunden 🙂